Som vanligt är det en hel del nya lagar som träder i kraft den 1 juli. Några av dessa nya lagar berör personal- och löneområdet. Här får du en kort sammanfattning.
I Sjöarbetskonventionen som Sverige har anslutit sig till finns bestämmelser om att kosten för de ombordanställda ska vara anpassad till deras religiösa och kulturella bakgrunder. Kravet har i svensk rätt genomförts i fartygssäkerhetslagen men någon begränsning till fartyg som inte enbart går i inre fart gjordes inte. Den förslagna lagändringen syftar till att nu skapa en möjlighet att begränsa kostreglerna så att de inte gäller fartyg som enbart går i inre fart. Från den 1 juli 2012 införs därför en möjlighet i fartygssäkerhetslagen att i vissa fall meddela undantag från kravet om anpassning av kosten. Begreppet Inre fart avser fartyg som går inom Sverige till övervägande del i hamnar, på floder, kanaler, insjöar eller inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund.
Djursjukskötare och hovslagare som är utbildade i ett annat EU-land ska kunna välja en anpassningsperiod som kompensationsåtgärd, om det krävs för att få behörighet att utöva yrket i Sverige. Anpassningsperioden är ett alternativ till lämplighetsprov.
Lagändringarna innebär att ett särskilt tillstånd ska kunna ge behörighet att utöva verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård som djursjukskötare och hovslagare. Samma ska gälla för personer med humanmedicinsk legitimation som ska utöva verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. Personer som genom ett särskilt tillstånd fått behörighet att utöva yrket som djursjukskötare får rätt att använda den yrkestiteln. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.
Regeringen gör ett förtydligande av arbetsgivares sjuklöneansvar. En arbetsgivare ska inte vara skyldig att betala ut sjuklön vid sjukdom om arbetstagaren inte helt har återgått i arbete och utfört arbete under minst en dag hos arbetsgivaren efter det att sjuklön för en hel sjuklöneperiod har betalats ut av arbetsgivaren. Bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2012.
Reglerna i sjukförsäkringen när det gäller prövning av arbetsförmågan ändras den 1 juli 2012. När arbetsförmågan prövas efter dag 180 i sjukperioden ska begreppet normalt förekommande arbete åter användas. Ändringen innebär att en försäkrads arbetsförmåga ska prövas mot sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden i stället för som nu mot förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. En motsvarande ändring görs när det gäller sjukpenning i särskilda fall.
Riksdagen har antagit regeringens förslag till lag om vissa försvarsmaktsanställningar och lag om ändring i semesterlagen (1977:480). Dessa nya lagar träder i kraft 1 juli 2012.
Lagen om försvarsmaktsanställningar innebär att gruppbefäl, soldater och sjömän ska kunna anställas på längre tidsbegränsade anställningar. Gruppbefäl, soldater och sjömän ska anställas för kontinuerlig eller tidvis (periodvis) tjänstgöring. Anställningstiden ska som utgångspunkt vara 6 till 8 år. Anställningstiden ska kunna förlängas en gång. Den totala anställningstiden får vara högst 16 år, varav högst 12 år som kontinuerligt tjänstgörande. Den minsta uppsägningstiden är 3 månader. Arbetstagaren ska ha rätt till ledighet från sin civila arbetsgivare för tidvis tjänstgöring i Försvarsmakten. Ledighet för att tidvis tjänstgöra i Försvarsmakten ska få tas ut under som längst 12 månader i en följd. Föregås tjänstgöringen av en provanställning får dock ledigheten omfatta högst 18 månader i en följd. Det ska vara möjligt att genom kollektivavtal avvika från vissa av lagens bestämmelser.
Ändringen i semesterlagen införs med innebörd att försvarsmaktens personal har rätt till vanliga semesterförmåner enligt semesterlagen men att särskilda bestämmelser om semester finns i lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser, och lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar. Dessa särskilda bestämmelser i 41 -47 §§ beskriver hur semester hos den civile arbetsgivaren och hos Försvarsmakten ska beräknas och samordnas.