Flera av facken och arbetsgivarförbunden inom industrin har under senare tid i partsgemensamma arbetsgrupper försökt att utarbeta metoder för att möta framtida kriser. Från fackligt håll har bl.a. framhållits att det är viktigt att staten är medfinansiär exempelvis genom att betala en del av lönekostnaderna så att krisande industriföretag kan behålla sina anställda.
Facken och arbetsgivarna har också nyligen i samtal med regeringen tydliggjort att man gärna vill se ett mer långsiktigt system där även staten är delaktig genom att bära en del av kostnaden för löntagarnas tillfälliga arbetstidsförkortning i krislägen, så kallat korttidsarbete.
De partsgemensamma arbetsgrupperna har också tittat på och jämfört andra länders krisbekämpning. Exempelvis är det i Finland möjligt att leva på a-kassa utan att vara uppsagd. I Danmark avsätts pengar till kompetensutveckling medan det i Tyskland finns en statligt finansierad permitteringslön och ett slags krisavtal med sänkt arbetstid och sänkt lön.
I mars 2009 tecknade IF Metall och sex arbetsgivarförbund inom industrin centrala avtal om tillfälliga permitteringsöverenskommelser, eller s.k. krisavtal, för att överbrygga effekterna av finanskrisen. Avtalen innebar i korthet att lokala överenskommelser medgavs, där arbetarens utgående lön kunde sänkas (dock inte mer än 20 procent) och under motsvarande andel av ordinarie arbetstid skulle arbete inte utföras. IF Metalls uppgörelse med arbetsgivarna har enligt såväl facket som arbetsgivarna räddat flera tusen jobb. Ändå har kris- och permitteringsavtalen mötts av stark kritik, särskilt från fackligt håll.
Finansminister Anders Borg är allmänt positivt inställd till att staten ska vara en av tre parter i ett krisavtal och näringsminister Annie Lööf anser att modellen är intressant.
Regeringen vill nu låta en utredning se över förutsättningarna för ett system för tillfällig arbetstidsförkortning i krislägen, så kallat korttidsarbete. Systemet är endast tänkt att aktiveras då en mycket svår ekonomisk kris slår mot Sverige. Regeringen har meddelat att man tänker sig att kostnaden ska bäras av tre parter: Arbetsgivare, arbetstagare och staten. Utredningens förslag väntas senare i höst.